Handen på hjärtat

Det bruna guldet

Kategori: Vardag

 
Det första jag gjorde när jag kom till jobbet i morse var att förse mig med en kaffe. Från att knappt ha druckit kaffe alls på femton månader har jag på åtta dagar druckit mer kaffe än vad jag gjorde under hela min mammaledighet. Men det har å andra sidan varit nödvändigt.
 
Förra veckan på jobbet var rätt lugn för min del. Men i dag har jag fått veta att jag lever. Har suttit med telefonluren klistrad mot örat och ägnat mig åt att lösa alla de problem som dykt upp under dagen. Man skulle kunna säga att jag i dag har pratat mer i telefon än vad jag gjort under min sammanlagda mammaledighet. För jag är inte ett stort fan av det där med att prata i telefon. Ring inte till mig, skicka ett sms. Lite lustigt att jag då har ett jobb som innebär mycket telefonkontakt med människor till höger och vänster. Men det kanske är just därför som jag inte har någon lust att telefonera på min fritid, vad vet jag.
 
Jag har en känsla av att morgondagen kommer börja på samma sätt. Tur att kaffet på jobbet är gott, och att kaffemaskinen numera rengörs dagligen. Det vore ju tråkigt att göra en repris från 2015, och upptäcka mögel i kaffemaskinen när man ska fylla på sin kopp.
 
 
Kommentera inlägget här: