Handen på hjärtat

The Target

Kategori: Vardag

 
Det där med att hitta en julklapp till min karl är alltid lika jobbigt. Det finns inte riktigt något han behöver (vad jag kan komma på), och kläder känns bara jättetråkigt. Därför satsade jag i år på en upplevelse. Min första tanke var bodyflight, men då får man rätt lite för pengarna (tidsmässigt). Så efter mycket (MYCKET) funderande landade jag i att skjuta med riktiga vapen. Något jag själv gärna skulle prova på, så det blev en julklapp till oss båda.
 
Övertalade även Alex att vi skulle ge samma sak till hans bror i julklapp, utan att Alex visste vad upplevelsen var. För det höll jag hemligt tills att vi befann oss på platsen och de fick se det själva.
 
Och vilken succé! Vi var alla tre supernöjda. Jag har skjutit med luftgevär tidigare, men det här var någonting helt annat. Jag hade bokat max- paketet som innehöll åtta olika vapen och totalt 40 skott. Den första pistolen var inga konstigheter. Jag satte samtliga fem skott i mitten. Sen blev det knepigare. Ju vassare vapen desto starkare rekyl. Och då vinklade jag av någon anledning ner min hand när jag avfyrade, och då får man ju inga treor på poängtavlan.
 
Vi fick testa några olika revolvrar, bland annat en som används i Alaska om man stöter på isbjörnar. Herre. Jävlar. Vilken. Kraft. Sket nästan ner mig av ljudet, och rekylen var så stark att jag nästan smällde revolvern i huvudet på mig själv. Galet. Även om man missar isbjörnen torde den bli så rädd att den springer därifrån om man avfyrar det vapnet.
 
Att skjuta var jättekul, och det tyckte även Alex och hans bror. Kanske inte något man gör varje helg, men det är absolut värt att testa åtminstone en gång i livet.
 
 

Julafton 2017

Kategori: Allmänt

 
Jag är kanske inte världens bästa bloggare. Men jag tänker att det inte gör något.
 
Ännu en julafton har passerat. Även denna gång var vi hemma hos min farfar. Vi åt mat. Jag var den som länsade sillfatet, och även fick med mig en himla massa lax hem i en matlåda *win*. Det varma med köttbullar och prinskorv intresserar mig inte så mycket. Det är fisken jag vill åt, och den enda andra personen i släkten som verkar ha fattat den grejen är min kusin Therese.
 
Vi missade självfallet Kalle Anke, då det blev lite stressigt här hemma innan avfärd. Vi måste styra upp det till nästa år, så att Max kan indoktrineras i de viktiga jultraditionerna. Julklappsöppnandet var dock en succé, när Max efter ett par paket väl förstod att varje paket innehöll en ny leksak. Då blev det roligt att öppna julklappar.
 
Det var en mysig julafton, om än lite kortare än vanligt då vår lilla pojke kroknade och blev trött. Då var det inte läge att dra ut på det mer, utan vi satte oss i bilen och tuffade hemåt igen.